Tom Hanks är en synnerligen omtyckt skådis, älskad och omtyckt av alla förutom Qanon-anhängare, för av dem har han utpekats som pedofil, mördare och människohandlare. Men bland övrig befolkning är Tom Hanks helt igenom älskad.
Hanks är känd från bland annat Forrest Gump, Catch me if you can och Cast away.
Han är även känd för att vara en av producenterna bakom julfilmen Polarexpressen, eller Julfilmen från helvetet, som jag lite fantasilöst skulle vilja kalla den (eftersom jag tycker att den är dålig).
Det är en datoranimerad film ”i ”3D” som handlar om några barn som blir bortförda av en konduktör som ser ut som en död Tom Hanks-kropp som imiterar liv, ett själlöst skal av något som en gång kanske var en berömd skådis. Denna spökliga man huserar ett tåg som kör barn till Nordpolen.
Men det är inte bara Tom Hanks-figurens kropp som tycks vara ett livlöst skal, , utan barnen som Tom Hanks tar med på sin resa förefaller också döda, traumatiserade, frånvarande.
Animationerna är inte dåligt gjorda, inte för sin tid, men det är det som är hela problemet – animationerna är så bra att de nästan ser trovärdiga ut, men de är tillräckligt dåliga för att man ska se att något är allvarligt fel med karaktärerna. De ler men munnarna visar en blandning av plikt och kramp, de kommunicerar med varandra och skapar nya vänskapsband men ögonen visar att deras själ frätts upp av en demon för länge sen, hoppet är ute.
Jag och barnen såg den när de var mindre. Vi både skrattade och blev rädda.
Se den med: en syster, en vän, din partner, en hund
Se den inte med: ett barn
En annan julfilm från helvetet: ”Love, acutally”
Låt som inte passat på soundtracket trots att den är spöklig och från snöiga breddgrader: Nordman – På mossen
Filmens betyg:
hejsonja.se 
Först: Jag delar inte Qanon-anhängarnas åsikter om Hanks. Tror det är en människa som vill väl.
Med det sagt: Jag gillar inte heller polarexpressenfilmen. Budskapet haltar betänkligt. Eller inte bara haltar…
Har inte tänkt på det där med de själlösa animationerna du nämner men filmen lämnar mig kall och tom (inte tom Hanks utan tom som i ofylld). Jag måste dock erkänna att jag gillar skarpt när han skickligt sladdar tåget med bredställ över isen och lyckas finna av spåret igen men det är också den enda behållningen. Nu var det länge sedan jag såg, men fick känslan av att filmskaparna försökte ge den ett budskap med själsligt innehåll men kunde inte, därför att de redan innan hade bestämt sig för att undvika allt vad kristendom heter. Och eftersom det aldrig kan bli neutralt så blir det – när man vill undvika det äkta – någonting annat. Tycks minnas att det var så jag tänkte. De som gjorde den ville säkert väl men det kändes inte bra. Misstänker fel inspirationskälla.
GillaGilla
Det betyder att du inte är Qanon-anhängare (om man vill veta om nån är Qanon-anhängare är detta ett bra lackmustest).
Jag hade samma känsla efter filmen, sen kommer Hanks med det briljanta ickerådet i slutet också: ”det spelar ingen roll vart tåget är på väg, det som spelar roll är att man bestämmer sig att hoppa på” *ser jättevis ut och klappar huvudpersonspojken på huvudet*. What?
Det är en film som ger sken av att ha en jättefin sensmoral men dess sensmoral är ”bli förvirrad, utsätt dig för livsfara, tro på tomten”.
GillaGilla
Just ja, så bedrövligt var det också ja: ”Det spelar ingen roll…” Känner igen, huvva! Sken av något bra men så förrädiskt… en ulv i fårakläder.
(Tack för lackmustestet förresten! Känns tryggt att ha fått det verifierat genom en certifierad testmetod)
GillaGilla
Det påminner mycket om de där råden man får med tepåsarna https://hejsonja.se/2020/02/21/fler-tomma-gudsfranvanda-andliga-visdoms-citat/
GillaGilla
Har du hört talas om uncanny valley? Kolla här på Wikipedia https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Kusliga_dalen
GillaGilla
Visste inte att det har en term, men det är klart det har, och jag är inte förvånad att de tar upp Polarexpressen som exempel 🙂
GillaGilla