Allmänt · Barn · Bilder

Mitt namn är: Mamma, Sonja, Kvinna…

Jag älskar livet med barn. Ibland undrar jag hur jag ska orka alla måsten och hur jag ska kunna ha koll på ens en bråkdel av det jag borde ha koll på. Jag har ofta skuldkänslor över min bristande förmåga och jag ser inte mig själv som en moderlig personlighet, men ibland undrar jag om det inte hade varit gött att ha cirka 14 stycken barn till.

Jag frågade 2-åringen vad jag heter.
-Mamma, svarade han.
Ja, men vad mer heter jag då?
– Sonja, fortsatte han.
Heter jag något mer?
– Kvinna.
Har jag något mer namn?
– Älskling!

Mitt namn är Mamma, Sonja, Kvinna, Älskling.
… Alriksson.

Allmänt · Barn · Betraktelser · Bilder · Familjeliv · Vardag

Jag har tagit bort alla ”sociala” medier

Häromdan när jag och Stickan var ute så upptäckte vi en söt liten sak.

Barnet överskuggar synen lite så jag förtydligar:

Vauren är här.

Jag har tagit bort alla ”sociala” medier från mobilen. Dessa medier stjäl min dyrbara tid och bidrar för mig en känsla av overklighet och det tycker jag inte om. Folk delar nyheter, krönikor, åsikter, konflikter med mera och det blir för mycket. Det är som att gå genom en gata där folk står och skriker motsägande budskap argt och hysteriskt i megafoner.

När allt är så pass nedstängt och stillastående i samhället som det är nu så blir volymen på dessa medier ännu högre i mina öron och det går inte, jag tycker inte om det, så jag tog bort dem, saknar dem inte.
Jo kanske twitter lite. Twitter har alltid varit min favorit, det har varit hemskt roligt där. Det har inte varit särskilt roligt på länge men det har inte slutat vara min favorit för det. Nog med twitter nu.

Jag har också gjort det kloka valet att sluta dricka dryck med koffein (igen) och det har även det förbättrat livskvaliteten. Jag är så känslig för allt. Varför är jag så känslig för allt? Säg en sak jag inte är känslig för.

Just det. Kattungar och hundvalpar och andra slags djurungar är jag inte känslig för. Jag bryr mig inte om djuravkommor, de är helt ointressanta och väcker inga känslor hos mig, så som de verkar göra hos andra. Jag väljer vuxna djur framför djurungar alla dagar i veckan (såvida det inte är ett farligt djur som kan attackera och äta upp mig och min familj).

Allmänt · Barn · Betraktelser · Bilder · Familjeliv · Jesus · Vardag

Längst fram i bilen

Snö i söder blir aldrig som snö i Norrland för det finns ingen utvecklad snökultur här. Snön faller och folk blir förvirrade och försöker i bästa fall tränga på sig ett par gamla skridskor som ligger söndermöglade i källarhålan.

Bilderna är från 1 februari / 26 februari

Det är samma med oss, vi har ingen anpassning till en årstid som normalt inte existerar, så även fast jag älskar vintern så är jag glad att snön är borta. Men nog njöt jag av skönheten så länge det varade.

Världen tycks röra sig snabbt nu när det kommer till ändringar i levnadsmönster och hur vi ska förhålla oss till omvärlden och våra medmänniskor. Jag tror att restriktionerna och nedstängningarna gör mer skada än nytta. Jag tycker synd om människor som är rädda och saknar fast mark och ett hopp att fästa blicken på, särskilt nu när allt är så hysteriskt och normala fasta punkter rycks undan.

Jag vill fortsätta uppmuntra er att söka Jesus, och jag vill uppmuntra er att uppmuntra andra. Jesus är verklig och han lever, just nu, med ett slående hjärta och med varma händer.
Gud står fast och ändras inte som allt annat gör, så har man honom att se på när annat rycks bort, ändrar form och färg, så slipper man må så illa. Det blir lite som att sitta längst fram i bilen och få se mot horisonten när man är åksjuk, fast bättre än så, det är som att få kliva av åkturen och få frisk luft i ansiktet.

Sök honom på allvar. Sök inte en falsk föreställning om att Jesus är ”en av många vägar” (det är en ond grop) utan sök honom som den han själv säger att han är – den enda vägen till Gud. Den som tror på honom tror på det han säger.

Bilderna är från 29 januari / 27 februari

Allmänt · Barn · Bilder

2-åringen lär sig engelska

Igår morse la 2-åringen upp tre av mina böcker på soffan och räknade ”one, two, three”. Sen pekade han på bokhögen och sa ”three moms books”.

Det är första gången som jag hör honom formulera en mening på engelska. Han kan många ord (siffror, bokstäver, djur, färger, fordon osv) men tidigare har han inte satt ihop något till en mening.

Hur bra kommer den här yngsta generationen att vara på engelska?
Jag tänker på det ibland och jag gissar att engelska kommer falla sig naturligt för dem. Jag tror inte att min pojke är en unik snöflinga på området utan jag tror att det här är en allmän tendens.

Vad säger ni. Håller språkförbistringen vid Babel på att jämna ut sig?

snow