Allmänt · Barn · Bilder · Natur och vyer

Drömmen om ett potatisland

Jag dagdrömmer om att ha ett potatisland. Tyvärr fastnar mina drömmar i att jag inte vet hur jag ska sköta jorden. Bör man ha en traktor? Eller en oxe? Var ska jag förvara oxen? Eller går det bra att driva ett mindre potatisland för egen hand? Eller borde jag kanske ha ett stort potatisland ändå? Är treskifte något man borde lära sig mer om? Var får man tag på sättpotatis när man inte har sparat några egna från förra skörden? Hur väl måste man känna en granne för att få låna dennes traktor? Bör man baka en tigerkaka till grannen som tack, om man får låna traktorn?

Jag gillar inte hur min potatislandsdröm ständigt gör mig slutkörd utan att jag ens hunnit sätta en enda potatis ens i mitt egna huvud. Det gör att jag tappar lite hopp om drömmen, som ändå ligger kvar.

DSC03556Mellan pojken och kojan på bilden hade vi ett av våra potatisland då jag växte upp, men numer växer det bara gräs där som ni kan se.

 

Allmänt · Barn · Bilder · Natur och vyer

Just nu avskyr jag att vara hemma

Howdy hej alla cowboys där ute

Nu är familjen hemma i Kungälv igen. Det var inte roligt att åka från Norrland, men vad ska man göra, jag var inte ledig v30.

Sen vi kom hem har maken renoverat halva köket, och igår plockade vi hallon i skogen. Jag tog inte med mig kameran men tänk er vackra naturbilder med ett litet barn som står hukad i en buske, röd och blå om läpparna. Elsa Beskow 2020.

DSC03917

Här är bild från ett annat tillfälle. När vi var i utanför Vännäs. 

Skillnaden mellan där uppe och här nere är att vi här nere kan finna även björnbär. Vilket vi gjorde. De flesta omogna. Vilket får mig att gnövla händerna och tänka på morgondagens skörd.

Jag måste säga att vår tur med plockhinken muntrade upp mig ganska mycket. Just nu avskyr jag att vara hemma. En del av det beror på att minsta lillen är så aktiv nu, och när vi är hemma blir det lätt lite mycket, lite intensivt.

Jag skulle inte ge honom bedömningen vild, men det är nånting med aktiva tvååringar som kan göra att vilket hem som helst känns som en mycket liten och trång låda.

DSC03792

Från Latikberg, min fina vackra by som jag älskar

Vi MÅSTE köpa ett uppläggningsfat!

Idag gjorde jag favoritbakverket cheesecake som jag strödde plockade hallon på. Vilket är ert favoritbakverk? Vilket väljer ni helst när ni är på kafé? Jag väljer helst cheesecake alla dagar i veckan. Det är det bästa som finns i hela världen.

Jag tog inga foton på min cheesecake för den blev väldigt ful. Det blir nästan allt som jag bakar tyvärr. Jag minns en gång när jag la ut en bild på en tårta jag bakat till maken och nån sa ”vad är det där för syltpöl”. SYLTPÖL!!
Jag har sagt till maken att vi måste köpa ett fint uppläggningsfat nu. Jag är trött på att servera fika uppläggsmässigt som om vi vore barackrastande vägarbetare på NCC.

Vi är 35+ år vi måste level up.

Men god blev den. Svärmor, som är på besök, tog till och med en bit till, och det ser jag som ett bra betyg. Hon brukar annars bara sitta och äta smulor enligt min mening.

Vad händer i världen?

Världen är sjuk.

Allmänt · Barn · Bilder · Mat · Resor

När min son nästan blev uppäten

96D53FD5-2D1C-46E6-B878-8FC541B96388

Jag och familjen befinner oss just nu i min lappländska hembygd och det är väldigt efterlängtat och trevligt, i love it. Vi har exakt 0 mottagning men vi får låna wifi av en granne, därmed är det möjligt att skriva detta blogginlägg.

Vi har badat och fiskat och kurat ihop oss inomhus från regn. Just nu är maken och minsta barnet ute i en lada här utanför och tittar på snöskotrar. Det är mycket att utforska här för en motorintresserad (helt motorbesatt) liten pojke. Många gamla bilar att sitta i och låtsas köra.

DSC03794

Igår var vi och fiskade och jag fick en aborre. Jag tyckte aldrig om att fiska när jag växte upp så det här var nog första fisken jag dragit upp på 25 år. Det var urspännande. Och inte visste jag att aborre är så stark, och att det kan bli en sådan kamp för handleder och fingrar att få upp dem!? Stora sonen fick även han fisk – en gädda. Det var så roligt för när vi tog den i håven och la upp den i båten så skreks det rätt ut, för vi är ovana fjollor. Men med en kniv i huvudet var gäddan snart död och uppäten.

FCBFF8D6-7234-4430-90FA-BC81A7AF644A

Det har dock tagit ett tag för barnen att acklimatiseras. Första dagarna avled de nästan på grund av myggen och den yngsta sonen blev värst utsatt. Jag själv har inte besvärats särskilt mycket, kanske för att övrig familj tycks fungera som attraktivt insektsbete, så barnen kröp näst intill ihop i depression först. Så köpte vi insektsskydd för över 1000 spänn och då blev det bättre.

B8FD3534-1FEA-4194-9022-7FFAB59F40E7

Så här såg lillen ut en morgon när han vaknade. Ögat igensvällt. Men han har varit vid gott mod hela tiden, vi har faktiskt inte märkt av att han blivit biten (utöver röda prickar och svullnader och blod). Han har varit som vanligt.

Snart kommer vi att dra vidare ut mot kusten och till min syster i Umeå-trakten. Det ser jag också fram emot. Det finns ingen plats som Norrland!

Allmänt · Barn · Bilder · Familjeliv · Vardag

Det här är superlöjligt

I morgon fyller minstingen två år och jag känner mig nervös. Har känt mig nervös i flera dagar. Är orolig att hans födelsedag inte kommer att bli bra nog.

Vilket är löjligt. Det är ju knappast för att han bryr sig, han skulle vara lika glad om vi inte firade alls. Det är först när de blir lite större som de får men för livet av att inte fira födelsedagar. Så ska man passa på att inte fira/fira jättedåligt så är det nu.

Nej det här är känslor som passar mer för en förstagångsmamma än för en  trebarnsmor.

Jag tror att det mycket beror på att jag saknar familjen. Jag skulle önska att vi kunde bjuda fler. Jag tycker nog att det känns lite vemodigt och ensamt. Svärmor, som är släktingen som bor närmast, kan inte komma pga corona.

Så går jag omkring och har ont i magen och tänker på att den här födelsedagen hade kunnat vara mycket mer. Jag vill visa upp honom och jag vill att fler som bryr sig ska se hur fin han är och hur stor han blivit.

DSC02884

Igår ramlade han och slog sig i ansiktet så vi fick gå till vårdcentralen och tejpa och plåstra. Han var väldigt tapper och repeterade sista ordet i sköterskans varje mening, vilket hon tolkade som att han gav sitt medgivande samt höll med i allt hon sa.

DSC02893

Han var hemma ”sjuk” måndag och tisdag. Med ”sjuk” menar jag lite snorig. De måste ju vara hemma för ingenting nu för tiden. Ser ni konstverket i bakgrunden? Den köpte Kungälvs Kommun för 1292 1823819 123 kronor och den kallas i folkmun för ”blobben”.

Det är sånt här som gör att människor blir föraktfulla när de hör kulturmänniskor säga att de vill ha ekonomisk ersättning under corona. Det är den dyra och fula offentliga konsten som etsar sig fast, det är den som pöbeln minns. Så varje gång en kulturperson säger att den vill ha bidrag eller pengar, så kommer man ihåg blobben utanför Kungälvs kommun och tänker ”du har fått tillräckligt din slusk”.

Det är bara den omedelbara djuriska instinkten som talar när nån råkar kalla en konstnär för parasit, så är du kulturmänniska, ta det inte personligt och gå inte in i depression. Kultur är viktig. Det måste man ju anta att den är. Jag skojar bara, det är klart den är viktig. En del av den.

DSC02895

DSC02896

Ha det bra, nu ska jag sova. Ni får gärna be för oss 🙂