Allmänt · Betraktelser · Bilder · Illustrationer · Jesus · Kristendom · Vittnesmål om Jesus

Depressionen är bland det bästa som hänt mig

Jag fick en kommentar på inlägget ”Varför blev jag av med min depression medan andra inte blir det?” från en person som lidit av depression sen han var barn. Här är en del av hans kommentar:

(…) ”Jag tänkte att det var grymt, jag var inte arg på Gud, och inte mig själv heller. Men det var förlamande. Och fruktansvärt plågsamt. Ljuset som försvann, ångesten som kom krypande. Men hade jag velat vara utan den? Jag skulle inte säga ”ja” alltför snabbt.” (…)

Jag känner samma. Jag kan ärligt säga att den nöd jag kände och som jag levde med och som växte till jag var 30, det ser jag som en av de finaste gåvor jag fått.

Var hade jag varit utan den?

Ska jag fantisera fritt så tror jag att jag hade varit komiker och gjort underhållning i någon av de stora kanalerna. Det låter pompöst men jag tror att det hade varit mycket möjligt om jag inte hade haft mina problem, för jag har det i mig (till och med fortfarande, nånstans). Det låter kanske osannolikt för er som just hittat min blogg men jag rörde mig i de kretsarna och jag har varit på intervju med tv- och mediefolk mer än en gång.

Jag tror att jag kan ha haft en ganska framgångsrik karriär om jag hade haft sinnesstyrkan för det.
Men jag hade antagligen inte haft det jag har idag. Jag hade inte sökt efter det jag har idag och jag hade inte förstått att jag behöver det.

Kanske hade jag kunnat nå tusen och åter tusen om jag hade varit stark och fortsatt spikrakt på den bana jag var på. Men vad hade jag nått människor med?
Det är bättre om jag når hundra, eller tio, eller bara en enda person på den bana som jag är på nu.

Jag tror jag gör större nytta nu om jag så bara lyckas krafsa nån förbigående på hälen som en hund.

Sonja tog sina bloggläsare åt sidan och sa: Bilden föreställer nån som kommit in på min blogg och avskytt vad den läst.

Det jag har nu är långt mer värt än något annat.

Himmelriket är likt en skatt som är gömd i en åker. En man finner den och gömmer den, och i sin glädje går han och säljer allt vad han äger och köper den åkern. Himmelriket är också likt en köpman som söker efter vackra pärlor. Och när han funnit en mycket dyrbar pärla, går han och säljer allt som han äger och köper den.

(Jesus) Matteusevangeliet 13:44-46

”Men allt som var en vinst för mig räknar jag nu som förlust för Kristi skull. Ja, jag räknar allt som förlust, därför att jag har funnit det som är långt mer värt: kunskapen om Kristus Jesus, min Herre.”

(Paulus) Filipperbrevet 3:7-8

Allmänt · Betraktelser · Bilder · Församlingsliv · Illustrationer · Jesus · Kristendom · Kyrkoliv

Lider inte svensk kristenhet ett enormt underskott på uttydare av tungotal?

Ni har kanske hört talas om tungotalets gåva. Det är en gåva som man kan läsa om i Bibeln och som handlar om att man kan tala typ genom Anden med ett särskilt språk. I Bibeln står det ingenting om att Jesus använde den här lite märkliga gåvan utan den framkommer, såvitt jag vet, för första gången vid pingsten. Och då var det inte bara ”änglars språk” som talades utan mänskliga språk så att folk från andra länder kunde höra om Jesus på hemspråket och på så sätt komma till tro.

Tungotal är en sån där grej som jag tyckte verkade himla stört innan jag själv blev frälst, för det enda jag hade hört om tungotalet var ett rykte att det fanns ”frireligiösa” möten där folk stod och grät och skrek hittepåord och jag tänkte att det lät som en mardröm. Som att kristna var som djur.

Sen när jag blev frälst så fattade jag att tungotal i sig inte är något konstigt utan helt normalt (eftersom det står att läsa om det i Bibeln som nåt man kan förvänta sig) men jag var ändå rädd inför att behöva höra det första gången, för jag var rädd för att det där ryktet jag hörde nån gång i högstadiet skulle inträffa och jag ville inte behöva stå i ett rum där folk ligger på golvet och rullar och ropar ut ljud på måfå i full extas. Det vill jag förresten fortfarande inte.

Jag har i alla fall hört många tala i tungor sen dess och det har inte varit några konstigheter alls utan snarare så har det känts naturligt.  Ska man likna det med nåt så är det väl i så fall med en personlig dikt eller sång mellan en person och vår Gud. För det är så tungotal beskrivs i Bibeln också – som en gåva man fått mest för sin egen uppbyggnad och inte för församlingens uppbyggnad. (lästips 1 Kor 14)

Det står att om man prompt ska tala tungotal inför församlingen så att alla hör så får man minsann även se till att det finns nån med uttydningens gåva närvarande så den kan tolka så folk förstår och utomstående inte tror att de kristna är helt dumma i huvudet.

Och det är här en fundering kommer in. Det här med uttydningens gåva. Var är dessa uttydare av tungotalet? Jag har inte mött en enda en ännu. Beror det på att ni är så få, beror det på att jag mött uttydare men ämnet inte har kommit upp, eller beror det på att jag har väldigt begränsad erfarenhet av människor som talar tungotal högt i församlingen? Hur det än ligger till, komsi komsi tungotalstydare! Where ever you are! Kom ut kom ut och börja tyd!

Och så kanske ni undrar om jag har tungotalets gåva…
Jag kan inte påstå att jag har vanliga talets gåva ens. Och tungotalets gåva känner jag inget direkt behov av? Jag tycker det räcker fint att andas med Gud. Ibland när jag vill tala till honom men inte finner ord så brukar jag låta orden gå bara under väldigt tysta former men jag har aldrig ”brustit ut” i tungotal. Känner ingen direkt längtan efter det heller, även fast ett par personer har sagt att tungotalet är viktigt att ha och nåt man verkligen ska be om. Men jag har svårt att tro att det är jätteviktigt? Faktiskt. Men jaja, jag har sagt till Gud att är det så viktigt att jag ska tala i tungor så gör då att jag brister ut i det. Än så länge har det inte hänt men vem vet, maybe some day.

Nåt jag däremot längtar efter är uttydningens gåva, så den har jag bett om. Jag hoppas att jag får den. Jag måste få den. Blir besviken om jag inte får den. Allvarligt. Jag blir jättebesviken. Hör du det Gud? Klart att du gör.

Och jag vet vad ni tänker och nej, jag tror inte att man kommer att förstå Scatmans refränger bara för att man har uttydningens gåva. Eller? Nä. Eller?