Bilder · Husdjur · Tidningsutklipp

Jag vill inte läsa om Bengts död

Vill börja med att länka några artiklar. Ni får gärna läsa, sprida, skriva om, be.

Otäcka fyndet: En hammare i snön – Aftonbladet
Denna artikel är tyvärr låst, men den är bra. Jag hatar tanken på den där hammaren. Jag hörde om den när den hittades. Jag har bara begravt kännedomen om den där hammaren i hjärnan. Jag har inte orkat med frustrationen med att tänka på den.

”14 frågor som inte fått svar” – Aftonbladet
Kriminaltekniker Ingemar Axberg går igenom punkt för punkt om svagheter i den så kallade ”utredningen” som gjorts kring Bengts död.

”Polisen: ‘ Självklart måste vi titta på det här igen’ ” – Aftonbladet
Menar de detta eller är det något de bara säger?

Äntligen uppmärksammas det som hände Bengt, efter att lillsyrran ihärdigt kontaktat journalist efter journalist, år ut och år in, i hopp om att någon vill ta i det.

Men det har också varit jobbigt. Jag vill inte läsa om blodspår och skador och teorier kring vad hunden gjort och inte gjort. Det är viktigt, nödvändigt och jag är enbart positiv till det. Är så tacksam för journalisternas arbete och att det kommer ut och att flera medier uppmärksammar det och att det får polisen att eventuellt vakna och skämmas över sitt dåliga arbete. Men det är också jobbigt. Det är Bengt det handlar om, och det är vårt gamla hem som det är bilder på. Köket, hallen, ytterdörren. Jag har saker kvar i skåpen. Kläder kvar i garderoben. Ingenting jag vill ha men även fast jag flyttat ut sedan länge så var vi alltid välkomna dit och vi var inte färdiga. Någon gjorde det färdigt för oss. Jag har inte varit där sen det hände utan har bara tittat försiktigt in genom något fönster och fått hemska bilder i huvudet.

Utklipp från ”Otäcka fyndet – en hammare i snön”

Detta var nytt för mig, jättejobbigt. Dels att polisen inte noterat det (hur har de mage att göra ett så uselt jobb?), sen också att det där inte är allmänna bord och stolar utan det var vårt bord och våra stolar, som vi slet med hälsan. Vid det där bordet åt Bengt sina första tortillas, och fick sås i mustaschen vilket vi skrattade åt på tonåringars kanske inte helt varma sätt. På diskbänken som syns i klippen brukade han rosta sina bröd, kolsvarta skulle de vara, som hårda kolbitar. Och så förvarade han smöret i skafferiet. Det var lite udda men smöret var alltid mjukt och redo och inte blev det härsket som man kan tro. Varför berättar jag det här? För att det är det är sånt här jag tänker på när jag ser bilderna. Det andra vill jag inte tänka på.

Kökssoffan var vår soffa. Där satt man när man var en tonåring som färgat håret svart eller blått och där satt man när man fick sitt första och andra barn.

Bengts hund var inte Bengts hund från början, det var min lillasysters efter att en av byns gråhundar avsedd för jakt parat sig med en fin liten rashund avsedd för knä, jag tror det var otroligt att 1. parningen tekniskt gick igenom och att 2. mamma hund inte sprack itu? Det var jag som gav honom namnet Gorim. Så mycket jag stört mig på den hunden. Helt odräglig var han. Satt ofta uppe på matbordet. Rev så det blev klomärken. Mamma gillrade nån typ av fälla men hjälpte det? Nu när jag tänker på det har jag till och med något vagt minne av att han sprang ned i en isvak, så räddningstjänsten fick komma med helikopter och dra upp honom? Om bara passagerarna på Titanic hade fått uppleva en sådan behandling.

Jag dubbelkollade hos ett par syrror och det stämmer att det hände. Det enda tveksamma var om han drogs upp med helikopter. Bengt och mamma satt i alla fall på isen skräckslagna över att förlora sin älskade hund. Gorim var faktiskt hemskt snäll och jag uppfattade honom alltid, handen på hjärtat, som väldigt korkad.

Han borde inte misstänkas för att ha varit den som städat rent efter det som hände, utan att ens lämna tassavtryck efter sig. Det hela är som ett skämt så dåligt att jag inte har berättat om det för någon. Hörde inte ansvariga poliser själva hur bisarra deras förmodanden var?

Här är en helt ointressant video med våra hundar när de skällde (varför la jag ut den?). Gorim är gråhunden med ovanligt lång mustasch, 36 sekunder in i videon.

Bibeln · Bilder · Illustrationer · Jesus · Kristendom · Läsarfråga

Bibeln – en orgie i kvinnoförtryck? (läsarfråga)

Jag fick den här kommentaren och jag tänkte att jag ska svara på den.

Hej!

Jag läste denna text och tänkte genast: ”undrar vad Sonja skulle tycka om denna text”.

http://www.dalademokraten.se/kultur/bocker/bibeln-en-orgie-i-kvinnofortryck

Skulle vara intressant att höra din åsikt!

Hej!

Vad roligt att du tänkte på mig! 🙂 Jaa vad ska jag säga? Här har vi en som har missförstått en hel del, även om hon förstått en sak rätt: att kvinnor har blivit förtryckta och illa behandlade genom historien, vilket i allra högsta grad syns i Bibeln och överallt.

Jag vill bara börja med att säga att jag ÄLSKAR Gamla Testamentet. Jag blir helt förälskad i Gud när jag läser den. Varför? Ja inte är det för vad olika människor gör i de olika böckerna, utan min kärlek för GT beror på vad Gud (YHVH) gör och vem HAN är. Folket är ofta en sorglig historia… även Guds särskilt utvalda nasirer, kungar och profeter beter sig inte alls sällan som riktiga praktrövhål, ofta eller bara vid nåt enstaka tillfälle. En ganska stor grej i Bibeln är just att hans utvalda folk blir värre än hedningarna som inte ens fått Guds lag och hjälp. Vi är alla förlorade och vilsna utan Jesus, jude och o-jude lika samma.

Det här med Maria från Magdala och hur hon har porträtterats av kyrkfäder vet jag ingenting om. Jag vet i princip ingenting om kyrkohistoria om jag ska vara ärlig.

Jag vet bara att när jag själv läste Bibeln efter att ha fått Guds Ande så talade Jesus inte till kvinnan vid Sykars brunn (Joh 4:4-34) – han talade direkt till mig. Och när jag efter ett par månader äntligen blev redo att bli offentlig med min tro och började berätta öppet att jag mött Jesus och att han verkligen lever – så kände jag mig  nära kvinnorna som mött Jesus återuppstånden – men utan att bli trodda.

Så samtidigt som författaren av boken ”Guds olydiga revben” tycks beklaga sig över att Maria från Magdala inte har tagits på allvar av kyrkofäder och what not så kan jag undra hur allvarligt hon själv lyssnar på det angelägna budskap som kvinnan ifråga har. Ser hon själv henne som ett trovärdigt vittne? Tror hon på vad hon säger om att Jesus är Guds son, uppstånden från de döda? Tror hon själv att Jesus har makt att befria människor som plågas av onda andar, vilket Maria blev (sju stycken närmare bestämt). Tycker hon att Maria från Magdalas undervisning är något att ha? Vet ej, för det framgår inte ur recensionen.

viktigaord

Misstron som visas mot Maria från Magdala i Bibeln gav mig i alla fall tröst i början när jag förstod att det inte alltid är lätt att vittna om att man mött Jesus levandes. Det står inte mycket om henne men jag vet ändå att jag och Maria från Magdala är systrar genom och över tid och rum. 

För det är inte hur kvinnor behandlas av olika män som är vad Bibeln lär oss, det är hur Gud älskar oss och vad han ger oss.  Kvinna och man, förövare och offer och båda delar – Jesus dog för oss för att vi genom honom ska kunna få omskurna och förvandlade hjärtan och nya liv i relation till Gud och varandra. 

Bibeln, särskilt GT, behandlar snusk, äckel, perversioner, orättvisor och blod – men det Bibeln handlar om är Guds skapelse, dess fall och Guds plan för att rädda den från hans rättvisa dom som kommer i tidens slut. En räddningsplan som fullbordas genom Jesus. Så det är klart att det ljusnar så fort Jesus kliver in på scenen, eller hur? För helt plötsligt kan vem som helst ta emot förlåtelsen, få sina sår läkta, sina plågoandar bortjagade, få tillgång till det eviga livets källa och slippa undan domen.

Gällande våldtäkten i Giva så är den grotesk. På GT-tiden undrar man rätt ofta hur de kunde ha så svårt att se människor som människor emellanåt. De verkade så lätt kunna döda bröder och nära släktingar, skicka arga björnhonor efter retsamma pojkar eller bära mördade snubbars förhudar kring halsen som om det vore något att skryta med.

Israeliterna behövde (tydligen) gång på gång få höra att man inte ska offra sina barn till Molok eller vem det nu kunde vara, för TYDLIGEN (!!) så var det här ett beteende som både ledare och folk periodvis lätt föll ned i om inte nån fick kraft och mod från Gud att strängt säga åt dem att låta bli (inte sällan så blev de mördade som följd då folket inte ville höra). Det var som att så fort de fick möjlighet så kunde de inte motstå frestelsen att bränna upp sina egna barn på eld (på grund av sederna från folket runt omkring). Läser man Bibeln så är det inte konstigt om man ryggar tillbaka då och då och bara frågar Gud WHYyYyY för det var nasty times indeed. 

sjalensboning

moraliserandeiknow

Hur som helst så utplånades nästan hela Benjamins stam bort från Israel efter våldtäkten i Giva (våldtäktsmännen var därifrån) och bara en spillra blev kvar. Men inte utan att asmånga från Israels övriga stammar också blev dödade i samma strider. Jag tycker att det hela, från min synvinkel, behandlades väldigt märkligt från början till slut. Inget snack om den saken. Men våldtäkten gled inte obemärkt förbi utan båda sidor fick betala ett högt pris och den satte spår i hela världens historia. Sen att den inte kommenteras med nån tydlig moralisk röst i Bibeln som pekar på våldtäkten och dess efterdyningar och säger ”aja baja”, det är sant, men Bibeln är inte skriven på det sättet. Bibeln beskriver ofta händelser och skeenden okommenterat samtidigt som den hela tiden, uppenbart eller underförstått, pekar på Gud YHVH och på Jesus som vi uppmuntras att tro på – för att vi genom honom personligen ska få reda på vad Gud menar och vill (vilket ibland kan vara en kamp ändå så klart). Och det är jag övertygad om är mycket bättre och mycket mer respektfullt mot oss som läsare än att vi blir opersonligt skrivna på näsan. 

Jag har sagt det förr och jag säger det igen (jag kanske tjatar?): nyckeln till att förstå Bibeln ligger i att tro på Jesus, så att han, genom att man frivilligt vill ta emot vad han vill ge oss, kan låsa upp den åt en. Naturligtvis kan man läsa den ändå, det tycker jag att man ska göra. Jag hade Bibelord när jag fortfarande föraktade kristendomen som var väldigt viktiga för mig.  Men djupare förståelse får man genom Hjälparen.

Det känns hur som helst som att jag måste läsa boken Guds olydiga revben för att kunna uttala mig särskilt om själva boken. Den länkade recensionen på Dalademokraten är ju bara en recensents röst och den kanske inte lyfter fram vad författaren vill säga med sin bok på ett rättvist sätt – det vet inte jag. Men är kanske inte jättesugen på att läsa boken…

Jag vill i alla fall säga att kristendomen och Bibeln i allra högsta grad är för kvinnor, alldeles oavsett de värsta kvinnoödena i GT (det finns ljusare berättelser också, om än kvinnorna i regel arbetade från ett tydligt maktunderläge) eller vad gamla kyrkfäder och predikanter kan tänkas ha gjort för klavertramp genom tiderna. Jag har aldrig varit så fullständigt tillfreds med att vara kvinna som sen jag tog emot Jesus och började läsa Bibeln. Den ger fantastisk uppmuntran och styrka som jag inte i närheten hade tidigare. Jag är Guds älskade dotter som han hjälper och stöttar genom allt och bara så att ni vet (ni som inte vet) så är min arvedel precis samma som hans söners.

 Visste ni förresten att den som är minst bland människor är störst i Guds rike? Vilka tror ni det är som generellt sett är minst, utöver barnen? Nån på allvar som tror att det är män eller? *fniss fniss*

”Ni vet att folkens ledare uppträder som herrar över sina folk och att deras stormän använder sin makt över dem. Men så skall det inte vara bland er. Nej, den som vill vara störst bland er ska vara de andras tjänare, och den som vill vara främst bland er skall vara de andras slav” -Jesus (Matt 20:25-27)

(dock att jag själv ligger rätt dåligt till med att vara stor i Guds rike… men men)

Sen det här som står i recensionen att Bibeln lär att Eva inte är människa, det är kort och gott inte sant.

Finns många fler saker man kan säga men nu har jag sagt mitt för denna gång.

gtchefen

PS. Såg att idaelisas bloggat lite häromdan om hur GT ska läsas, jag har själv inte lyssnat på predikan som hon hänvisar till men de som vill kan ju spana in. DS.