Vill du bekänna Jesus som herre över ditt liv? (ja jag vet att det låter lite stelt med ”herre över ditt liv” men kommer inte på nåt mer passande uttryck)
Då ska jag berätta några saker som är baserade på hur jag gjorde.
Det finns två saker som andligt är det starkaste och kraftfullaste som finns: Jesus namn, och Jesus blod. Vill du ha Jesus som din herre (herre är ett så gammeldags ord men jag kommer inte på nåt bättre ord..)? Då har du ett förslag på hur du kan bekänna honom här.
- Bekänn honom för den han är. Den han är beskrivs i Bibeln, så du kan bekänna honom genom att tex säga: ”Jag tror att Jesus är Guds son som dog för att betala för våra synder. Jag tror att Jesus återuppstod och att han lever just nu, och att jag genom honom kan komma till Gud redan nu medan jag lever här på jorden. Jag tror att Jesus är den Goda herden och att så länge jag går med honom så ska inget fattas mig” osv. Följer du en lära där du tror att Jesus är nån slags symbol för en ”allomfattande kärlekskraft” som ”finns i många religioner” så bör du lämna den läran åt sidan och i stället bekänna honom för den han är enligt Bibeln.
- Tvätta dig ren från din synd i Jesus blod. Ja jag vet att det låter helt sjukt men jag gjorde detta och jag vore en idiot om jag inte berättar vidare hur kraftfullt Jesus blod mot själsliga och andliga orenheter. Du kan till exempel säga: ”Jag tvättar mig härmed ren i Jesu blod. Jag täcker hela min kropp och min själ i Jesu blod och låter Jesu blod rena mig från mitt gamla liv”. Jesu blod är ungefär samma som att säga ”Jesus seger på korset” (vilket man för all del också kan säga).
- Proklamera att du är Guds barn och be det onda att gå i Jesu namn. Exempel: ”Jag ett nu ett Guds barn och jag tillhör Gud genom min tro på Jesus Kristus, hans son. Mörkret har ingenting med mig att göra för jag är en ny skapelse. Så jag kommenderar mörkret att försvinna lämna mig ifred nu, i Jesu namn!”. Ett tips är att be specifika problem du har att försvinna. Exempel: ”Självhatets ande, försvinn i Jesu namn! Rädslans ande, försvinn i Jesu namn! Missbrukets ande, försvinn i Jesu namn!” osv. Kan kännas mysko men som sagt: det var så här jag gjorde.
- Är du inte döpt? Låt döpa dig. Många tror att man behöver en präst och en hel högtidsceremoni för att dopet ska räknas, men det är struntprat. Man kan döpa sig hemma i badkaret, i ett vattenhål eller i ett dike. Man behöver ingen utbildad högtids-person som läser ur en handbok för att utföra dopet. Se till att du gör det i vatten bara och att du gör det i Jesus namn.
- Låt Jesus fylla dina inre rum. När man haft mörka grejer inombords så är det underbart att låta Jesus fylla dem i stället. Och det är viktigt att man gör det också. Jagar man bort mörker med hans namn men sen glömmer bort honom och tänker att ”nu klarar jag mig själv igen” så är risken stor att man faller tillbaka i ännu mer mörker. Man får låta Jesus skydda och förhärliga (älskar ordet förhärliga) ens tankeliv och själ och alla ens andliga ingångar. Och det tar tid. Ska skriva mer om det här senare, nu är texten rätt hastigt ihopskriven.
När jag bad första gången kändes det jättefånigt. Jag bad inte självsäkert och ”bra” som jag tänkte att man ”borde be”, men som tur är så struntar Gud i hur ”bra” man är på att be. Han ser var och en utefter vad den har i hjärtat. Du behöver inte be exakt de ord som jag har skrivit för att Gud ska höra dig, utan de är bara förslag som jag har baserat på hur jag bad första gången (och ber ibland fortfarande). Det viktiga är att du ärligt söker Gud och att du bekänner Jesus och att du låter Jesus lyfta dina synder från dig och visa dig vägen.
Känner du ingen skillnad, dvs inte känner dig ”frälst”? Tappa inte hoppet för den sakens skull. Livet med Jesus är ingen känsla av eufori och Jesus är inte en drog. Jag kan inte påstå att jag kände eufori när Jesus uppenbarade sig för mig. Det jag kände var att oljudet som varit aktivt i mitt huvud så länge som jag kan minnas tystnade, att mörkret blev till ljus och jag kände stadga under mina fötter för första gången på så länge som jag kan minnas. Så det jag upplevde var inte att jag blev ”hög av lycka” eller liknande, det jag upplevde var tystnad och vissheten om att Jesus är på riktigt och att Gud är verklig och heeeeelt god. Gladare nyheter finns inte – så naturligtvis blev jag glad som följd. Men det var inte ”lyckan i sig själv” som gjorde mig glad, utan det var glädjen över att jag funnit sanningen och livets mening som gjorde mig glad.
Så oavsett hur du känner, fortsätt be och vända dig till Gud, genom hans son Jesus (känns som jag aldrig kan poängtera tillräckligt hur oerhört viktig Jesus är).
hejsonja.se 